Djuphavsdykning – hur djupt?

 

Vad som egentligen räknas som djuphavsdykning varierar, men många betraktar det som dykning där det krävs särskild utrustning eller särskilda tekniker för att det ska gå att genomföra. Det är ett faktum att många dött i dykolyckor där djupet varit orsaken till problemen. Men vad räknas då som djupt? I viss mån finns det flera olika definitioner beroende på utgångspunkt man tar.

A DSLR underwater photo of a diver swimming between bubbles in the blue sea if Bora Bora, French Polynesia. The camera is aiming up at the surface and the diver is silhouetted against the bright light coming from above. The water is crispy clear blue.

För fritidsdykning räknas ofta dyk på mer än 30 meter som djupa, eftersom det efter det finns vissa risker som man bör undvika genom särskild utrustning. Professional Association of Diving Instructors (PADI) räknar dock alla dyk mellan 18 och 30 meter som djupa i fritidsdykningssammanhang. När det gäller mer teknisk och professionell dykning betraktas dyk djupare än 60 meter som just djupa.

Om man dyker längre ned än 30 meter kan man behöva ändra sammansättningen av den gas man använder eftersom det högre trycket påverkar hur kroppen tar upp. Ju djupare dyk man ska göra, desto mer specialiserad kunskap och utrustning krävs för att undvika risker.

Djupberusning och dykarsjuka

Djupberusning kallas också för Martinieffekten eller kvävenarkos. Dykare kan känna av detta redan vid 20 meters djup. Detta kan ske när partialtrycket för kvävet i inandningsgasen bli högt. Dykaren kan uppleva bland annat tunnelseende, illamående, ångest och försämrad reaktionsförmåga. I sig är inte djupberusning farligt i de tidiga stadierna, men effekterna av det kan göra att dykaren tappar omdömet och därmed utsätts för risker.

Dykarsjuka kallas också tryckfallsjuka och kan förutom dykare också drabba till exempel flygare. Under ett djupt dyk trycks väte samman i kroppen och om trycket lättar för fort bildas bubblor av väte om inte kroppen hinner ta hand om det. Bubblorna kan orsaka stora problem i hela kroppen. Det är alltså viktigt att trycket lättar med en relativt låg hastighet som gör att kroppen hinner med att transportera bort vätet. Dykarsjuka behandlas i tryckkammare.

En sportdykare dök under 2014 ned till hela 332 meter, och även om neddyket bara tog 12 minuter var han tvungen att ägna nästan 14 timmar och använda 9 syrgastuber för att ta sig upp för att undvika dykarsjuka.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *